lördag 7 november 2015

Jag vet mej en sömn i Jesu namn






1. Jag vet mej en sömn i Jesu namn,
när döden mitt timglas tömmer,
Mej reds då en bädd i jordens famn, 
så moderligt hon mej gömmer. 
Min själ är hos Gud i himmelrik 
och möda och sorger glömmer. 

2. En morgon jag vet, som klar och skär 
ska gry över jordens lunder. 
Då kommer Guds Son med sin änglahär, 
vid tecken och stora under. 
Han nalkas min grav och väcker mej
som sover så tungt därunder. 

3. Den morgonen är mej så ljuv och kär, 

med längtan på den jag tänker. 
»O komme den snart, o vore den här», 
jag suckar, då sol sej sänker. 
Jag sjunger om den, när dagens ljus 
på himlen i öster blänker. 

4. När Frälsarens röst de dödas grav 
ska nå att till liv dem kalla, 
de hör då hans ord kring land och hav, 
och hindrande stängsel ska falla. 
Då ropar Jesus: Ni döda, stå upp! 
Och fram jag träder med alla. 

5. De himmelska portarna öppnas då
för Herrens saliga skara. 
Gud låte oss alla den staden nå
och ej bort i mörkret fara. 
Gud, ge oss den glädjen för Jesu skull 
att evigt hos dej få vara!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar