Guds väg i dunkel ofta går

1. Guds väg i dunkel ofta går,
fördold men underbar.
I havens djup vi ser hans spår,
på stormens sky han far.

2. I outgrundlighetens schakt
än gömd hans tanke är,
men strålar fram en gång med makt
som solen klar och skär.

3. Försagda helgon, fatta mod!
Ur moln, där åskor går,
snart nog hans rika kärleksflod
välsignande er når.

4. Tro inte ögats matta syn,
tro det som tro blott ser:
bakom en mulen himmels bryn
Guds fadersöga ler.

5. Blind otro kan blott vilse gå
och klandra vad Gud gör.
Han själv vill lära oss förstå
de vägar han oss för.