Ditt tålamod, ditt tålamod

1. Ditt tålamod, ditt tålamod!
Av törnekransens tagg
din tinning sargades, tills blod
flöt där som purpurdagg.

2. Ditt tålamod, ditt tålamod! 
Den långa dag du stred
på korsets svarta segerstod,
när du för världen led.

3. Ditt tålamod, ditt tålamod!
Ett djup så oerhört,
att intet, intet mänskligt lod
dess gräns, dess botten rört.

4. Mitt tålamod, o Gud, förlåt!
Det räckte en minut,
jag svek och följde hopen åt
- men ditt är utan slut.

Text: Tore Nilsson (1919-1998), publ. med tillstånd