onsdag 20 augusti 2014

Se, tidens timglas sjunker




1. Se, tidens timglas sjunker, 
den mörka natten flyr; 
den morgon som jag väntat, 
Guds sommarmorgon gryr! 
Nyss tungt låg nattens skuggor, 
nu skimrar österns rand 
av ljus, som härligt strålar 
från Immanuels land!

2. Min Frälsare är källan 
som fyller mitt begär; 
hans kärlek här jag smakat,
mer skall jag dricka där.
Hans nåd är utan gränser, 
som en oändlig strand, 
där ljuset härligt strålar
i Immanuels land! 

3. Jag vet: jag är hans egen
jag vet att han är min.
Han bjuder mej att komma
i himlens glädje in.
På hans förtjänst jag bygger
och ej på lösan sand,
se, ljuset härligt strålar 
i Immanuels land.

4. Hans brud ser ej på dräkten
men på sin brudgum kär,
hon ser ej i en spegel 
men i hans ögon där,
ej på den skänkta kronan
men på en sårmärkt hand -
Guds kärlek härligt strålar
i Immanuels land.  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar