Ditt kors blev hela världens sol

1. Ditt kors blev hela världens sol,
dess ljus ej gränser finner.
Ditt kors blev ärans kungastol
där livets låga brinner.

2. På korset öppnar du din famn
och vilsegångna frälsar.
Från korset oss i Faderns namn
välkomna hem du hälsar.

3. Från korset din barmhärtighet
var ensam själ bestrålar.
Din kärleks djup ej någon vet,
dess skönhet ingen målar.

4. Om alla hjärtan frusits till
och knutits alla händer,
din kärlek lika varm och mild
mot världen än sej vänder.

5. Och släcktes alla ljus vi haft 
och stängdes alla vägar, 
den som har upplevt korsets kraft
har evigt nog att äga.